Hobby, extra jobb eller företag? 🧾 Skattereglerna du måste förstå innan du drar igång

Många börjar smått:
Du säljer lite tjänster via Instagram. Tar något frilansuppdrag via en kompis. Lägger upp digitala produkter eller gör enklare konsultjobb vid sidan av ditt vanliga jobb.

Det känns som “lite extra” – men för Skatteverket spelar det mindre roll vad du kallar det. Det viktiga är hur verksamheten ser ut i praktiken: hur ofta du säljer, om du försöker gå med vinst, om det är organiserat och om det börjar likna ett företag.

Den här guiden hjälper dig att:

• förstå skillnaden mellan hobby, tillfälliga extra jobb och företag/näringsverksamhet

• se när du behöver F-skatt eller enskild firma

• undvika skattechocker och tråkiga överraskningar

• bygga något seriöst från början – utan att överkomplicera

---

🔍 Tre nivåer: hobby, extra jobb & företag – vad är vad?

Låt oss börja med att dela upp det du gör i tre typiska kategorier:

1. Hobbyverksamhet

2. Tillfälliga extra jobb/uppdrag

3. Näringsverksamhet (företag)

Det här är inte “känslolägen” – de har olika regler för skatt, deklaration och ansvar.

---

🎨 1. Hobbyverksamhet – när du mest gör något för att du gillar det

Hobby är sådant du gör på din fritid som:

• du inte har som huvudsaklig försörjning

• du gör för att du tycker det är roligt

• inte är lika organiserat och vinstinriktat som ett företag

Exempel:

• du säljer enstaka tavlor du målat

• du gör smycken ibland och säljer några då och då

• du får lite intäkter från musik, foto eller handarbete du mest gör som intresse

Typiskt för hobby:

• oregelbundna inkomster

• ingen tydlig affärsplan

• du skulle troligen fortsätta även om du knappt tjänade något

Men viktigt:
Hobbyinkomster är fortfarande skattepliktiga. Det betyder:

• du ska ta upp inkomsten i din deklaration

• du får göra avdrag för kostnader som hör till hobbyn

• överskottet (intäkt – kostnader) beskattas som inkomst av tjänst

Hobby är alltså INTE “skattefritt bara för att det är kul”.

---

💼 2. Tillfälliga extra jobb – uppdrag vid sidan av lönen

Ibland hamnar man i gränslandet:

• du gör några få uppdrag via en kontakt

• du tar betalt för att hjälpa ett företag med något enstaka projekt

• du föreläser någon gång och får ersättning

Det här kan ibland hanteras som:

• lön från uppdragsgivaren (de betalar arbetsgivaravgifter, skatt osv.), eller

• inkomst av tjänst som du själv tar upp, om det är en mer fristående inkomst

Skillnader:

• Om företaget anställer dig tillfälligt → du får lön, de tar hand om skatten.

• Om du fakturerar utan företag (t.ex. via faktureringstjänst) → då sköter tjänsten arbetsgivaravgifter/skatt.

• Om du gör uppdrag utan företag och utan faktureringstjänst och pengarna bara “swishas” → då ska du själv ta upp det som inkomst av tjänst i deklarationen.

Nyckeln här:

Ju mer återkommande, organiserat och vinstinriktat dina uppdrag blir, desto mer börjar Skatteverket se det som näringsverksamhet.

---

🏢 3. Näringsverksamhet – när du faktiskt driver företag

När dina uppdrag/intäkter börjar få vissa kännetecken pratar man om näringsverksamhet.
Förenklat brukar man säga att tre saker ska vara uppfyllda:

1. Varaktighet – det pågår under en längre tid, inte bara en enstaka gång

2. Självständighet – du jobbar inte som anställd, utan driver det själv

3. Vinstsyfte – du försöker gå med vinst, även om det inte alltid lyckas i början

Om det du gör:

• marknadsförs löpande (hemsida, sociala medier, annonser)

• riktar sig till flera kunder/uppdragsgivare

• har prissättning, struktur och återkommande försäljning

… då är det ofta mer korrekt att kalla det för ett företag än “lite extra”.

I praktiken innebär det att du behöver:

• registrera dig för F-skatt (om du vill fakturera som företagare)

• välja företagsform (oftast enskild firma till att börja med)

• hantera bokföring, moms (om din verksamhet är momspliktig) och deklaration på ett annat sätt än privat

---

⚖️ Varför det här spelar roll: skattemässiga skillnader

Hobbyverksamhet – beskattas som tjänst

• Inkomst av tjänst

• Du deklarerar resultatet (intäkter – kostnader) i din vanliga deklaration

• Du betalar kommunalskatt på överskottet

• Du får vissa avdrag, men inte samma flexibilitet som i företag

• Du har inte F-skatt, så företag kan ibland vara mindre sugna på att “anlita dig som hobby”

Näringsverksamhet (företag) – beskattas som näring

• Inkomst av näringsverksamhet

• Kräver bokföring

• Du kan göra fler typer av avdrag (utrustning, lokaler, resor m.m. – om de hör till verksamheten)

• Du behöver ofta:

  • F-skatt

  • momsregistrering (om din verksamhet är momspliktig och över viss omsättning)

• Ger en mer professionell framtoning mot kunder

Kort sagt:

Hobby passar småskaligt och oregelbundet.
Näringsverksamhet passar dig som vill bygga något mer seriöst och långsiktigt.

---

🧮 Gränsfall: “Men jag säljer ju bara lite då och då…”

Många hamnar här:
“Jag säljer lite digitala produkter, gör någon logga, fotar ett bröllop – räknas det verkligen som företag?”

Några frågor du kan ställa dig själv:

• Har jag återkommande kunder?

• Har jag ett namn/varumärke, logga eller sida där jag erbjuder tjänster?

• Har jag priser, paket, erbjudanden?

• Skulle jag bli besviken om jag inte gick med vinst på det jag gör över tid?

• Känns det som en satsning eller bara något jag gör när jag hinner?

Ju fler “ja” på ovan → desto närmare företag är du.

---

🛠️ Praktiskt: så kan du göra i början

Om du står i startgroparna och inte vet vilken nivå du ligger på, kan du tänka så här:

Scenario A – “Jag testar mest”

• Du gör något du redan gillar (bygga, skapa, fota, producera musik, skriva, illustrera).

• Du får ibland betalt, men det är ganska litet och sporadiskt.

• Du har ingen tydlig affärsidé, bara “kul om det blir lite pengar”.

👉 Då kan hobbyverksamhet ofta vara en rimlig start.
Men:

• Spara kvitton och underlag

• För loggbok över inkomster/kostnader

• Ta upp det i deklarationen

Scenario B – “Jag vill bygga något på riktigt”

• Du vill ha fler kunder.

• Du vill kunna planera intäkter.

• Du vill bygga ett namn, kanske höja priser, jobba mer strukturerat.

👉 Då är det ofta smart att:

• registrera en enskild firma

• ansöka om F-skatt

• sätta upp någon form av bokföringslösning

• redan från början tänka: “Det här är ett företag.”

Det gör det enklare att:

• ta betalt seriöst

• teckna avtal

• skala upp om det går bra

---

📌 Viktigt: det här är inte “fusk” eller “överdrivet”

Många drar sig för att:

• starta företag

• ta tag i skatteregler

• göra bokföring

…för att det känns stort, byråkratiskt och krångligt.

Men sanningen är:

• det ger dig kontroll

• du slipper konstant osäkerhet

• du kan ta bättre betalt, bygga relationer och växa

Att ha koll på reglerna är inte att “krångla till det” – det är att göra det du ändå håller på med mer hållbart, tryggt och seriöst.

---

🚩 Vanliga misstag – och hur du undviker dem

❌ Misstag 1: “Det är bara lite Swish – jag behöver inte tänka på skatt”

All inkomst är i princip skattepliktig, oavsett om den kommer via Swish, kontant eller banköverföring.

Gör så här istället:

• Bestäm från dag ett att all inkomst ska loggas

• Ha ett enkelt dokument där du skriver: datum, från vem, belopp, vad det gällde

---

❌ Misstag 2: Du blandar ihop hobby, jobb och företag hur som helst

Du kallar allt “lite extra jobb”, men du säljer regelbundet, tar uppdrag, annonserar, har prislista…

Gör så här istället:

• Stanna upp och fråga dig: liknar det här faktiskt ett företag?

• Om ja: se över om du borde starta enskild firma

---

❌ Misstag 3: Du väntar för länge med struktur

Många kör “på känsla” i 1–2 år och försöker sedan i panik reda ut kvitton, inkomster och skatteeffekter.

Gör så här istället:

• Bestäm en struktur direkt (enkelt går bra!)

• Ha separata mappar/konton för:

  • inkomster

  • kostnader

  • dokument

• Gå igenom allt en gång i månaden

---

🧭 Så tar du första steget – utan att överdriva

Du behöver inte bestämma “resten av ditt liv” idag. Men du kan ta ett tydligt första steg:

1. Kartlägg vad du gör idag
   Skriv ner:

   • Vad du säljer/gör

   • Hur ofta

   • Hur du tar betalt

   • Ungefär hur mycket per år

2. Bestäm vilken nivå du är på just nu

   • Hobby?

   • Tillfälliga uppdrag?

   • Verksamhet som egentligen är företag?

3. Välj väg för de kommande 6–12 månaderna

   • Fortsatt hobby – men med bättre koll

   • Testa med några extra uppdrag – men logga allt

   • Starta företag och sätt upp struktur direkt

4. Sätt en enkel rutin
   T.ex. 30 minuter varje månad:

   • gå igenom inkomster

   • spara kvitton

   • uppdatera din översikt

---

✅ Sammanfattning – förstå reglerna, slipp onödig stress

Skillnaden mellan hobby, extra jobb och företag handlar inte om vad du kallar det – utan hur det faktiskt fungerar i praktiken.

• Hobby – oregelbundet, mest för att det är kul, beskattas som tjänst

• Extra jobb – tillfälliga uppdrag, lite mer strukturerat men fortfarande vid sidan

• Företag/näringsverksamhet – varaktigt, självständigt, vinstsyfte → då är det i praktiken ett företag

Ju tidigare du:

• bestämmer vad du vill med det du gör

• sätter en enkel struktur

• tar reda på skattereglerna för just ditt upplägg

… desto mindre blir risken för:

• skattechocker

• stress

• efterhandsjobb med kvitton och underlag

Din side hustle eller idé förtjänar bra förutsättningar.
Att förstå hobby vs. jobb vs. företag är ett av de viktigaste första stegen. 💡